INSKRIFTER PÅ GOTLAND

                                                                                     Foto: Ö.Rudstedt ^©

Inskriften är från koret i Sundre kyrka, den sydligast belägna av Gotlands nära hundra kyrkor.

Inskriften( ett akrostikon) är från 1600 talets första år och namnger prästen Niels Sörensen, präst i Vamlingbo och Sundre kyrkor.

I klartext står följande:

NICOLAUS SEVERINI

NIHIL SINE
GOTHLANDS HABAR DANS

G(R)ATIA HABE(T) DEI

dvs: Nicolaus Severini

nihil sine

gothlandus habar(lingensis) danus

gratia habet Dei.

Översättning:

Nicolaus Severini, gotlänning från Hablingbo, dansk

Äger intet utan Guds nåd.

Översättning Örjan Rudstedt^©

Se även Åke Åbergs: "Nytt om Niels Sörensen i Vamlingbo" (Sök under denna rubrik i  Gotländskt Arkiv!)

I Fide kyrka på södra Gotland finns en mycket intressant gotisk minuskelinskrift som varit utsatt för många tolkningsförsök under åren.

Vi behöver inte här närmare gå in på dessa men nämnas kan att det inledande ordet Edes av en del tolkats kyrka och alltså skulle inneburit att just kyrkan i Fide blivit nerbränd.

Att inskriften berör brand och bråd död är man i dag säker om och även vem våldsverkaren var, nämligen Valdemar Atterdag ( han som brandskattade Visby)

Den är viktig då den utgör det enda synliga beviset på att den danske kungen även härjade på södra Gotland under sensommaren och hösten 1361.

Låt oss betrakta inskriften som den i dag kan läsas på triumfbågens södra sida.

Texten ord för ord: Edes succe(n)se gens cesa dolens ruit ense . . .

En av de vanligare översättningarna lyder: Husen satta i brand, folker nedhugget faller sörjande för svärdet.

Vad vi vet är att versen är en oklanderlig sk.leoninsk hexameter, en under medeltiden vanlig form av hexameter med rim i början och slutet.; succense – ense.

Vi vet även att det i texten döljs ett kronogram, som ger årtalet 1361. Det var det år då nämnde danske kung härjade på Gotland.

Hur läser man då kronogrammet?

Latinska siffror skrivs ju som vi vet med bokstäver. Bokstaven M betecknar tusen(mille) C hundra (centum) osv.

Om vi adderar utan hänsyn taget till ordningen har vi D+V+C+C+C+L+D+V+I= 1361. Notera att bokstaven V här även skrivs som U.

Många har väl trots allt känt att det är något skumt med inskriften. Den känns lite rumphuggen minst sagt, och vad står punkterna efter versen för?

Vad har den för samband med målningen nedanför som visar Kristus som smärtans man?

Tryggve Siltberg, länsarkivarie på Gotland är den person som bringat klarhet i problemen med denna inskrift.

Vid genomgång av handskrifter från klosterbiblioteket i Vadstena( nu i Uppsala universitets bibliotek) fann han i Katalog uber die C-sammlung, Fideversen och dessutom ytterligare en vers som hör ihop med denna.

Detta måste betraktas som en sensation och ger ytterligare information om den historiska bakgrunden och näring till spekulationer om inskriften in situ.

Handskriften C-237 innehåller förutom Fideversen ingenting som berör Gotland.

Tryggve Siltberg har publicerat sin upptäckt i Fornvännen 97, 2003 "Hundens like" - bonderepublikens dom över Valdemar Atterdag i Fidedikten. Hans artikel är spännande läsning och står inte detektivromanen efter.

Nedan ser vi inskriften som den presenteras i C-237. Skriven med röd skrift i kontrast till foliets övriga text.

Vad är det vi ser?

Vers 1 bekräftar inskriften i Fide kyrka. Den inskriften är bitvis skadad och ev. reparerad på ett ställe vid ordet cesa. Här ser vi ordet tydligt och utan tvekan som just ordet cesa nedhuggen, dödad, fälld.

Vers 2 lyder: aemulus ecce canis capi(tur) gudlandia danis

Ordagrant, Se hundens like, Gotland intages av danskar.

Översätter vi båda verserna blir det som följer:

Som synes innehåller även vers 2, första delen till cesuren, ett kronogram som ger årtalet 1361

Det kan vara av intresse att spekulera över om inskriften funnits i sin helhet i kyrkan och var den i så fall placerats. Fanns det plats under den lidande Kristus eller satt den på andra sidan i triumfbågen?

Om inskriften funnits där varför togs den i så fall bort? Gotland förblev under danskt styre till 1645. Var det för magstarkt för den danska kungamakten att läsa om en av sina ättlingar som "hundens like"? Vi vet inte säkert vad de tre punkterna efter versen i kyrkan syftar på. Första tanken är väl att det syftar på något som skall komma efter, något dolt och ändå kanske känt. Alltför svårsmält för dansk nomenklatura?